
Klinisk forskning och vårdutveckling – en balansakt
Fredrik Piehl, som är överläkare vid Centrum för neurologi inom Akademiskt specialistcentrum och även professor vid Karolinska Institutet, utsågs nyligen till Årets Neuroprofil av Neuroförbundet. Här kan du läsa en kort intervju med Fredrik Piehl om hans forskning.
Stort grattis till det fina priset. Hur känns det?
— Det känns oerhört hedrande, särskilt som det kommer från patientorganisationen. Jag tolkar det som att en del möda som investerats under tidigare år ändå har burit frukt, och att det omdömet kommer från den viktigaste bedömaren är fantastiskt kul! säger Fredrik Piehl.
Fredrik Piehl beskriver att det här att kombinera kliniskt arbete med forskning erbjuder både möjligheter och utmaningar. Fördelarna ligger i att idéer kan födas i gränslandet mellan klinik och forskning, vilket kan leda till förbättrad vård. Utmaningarna handlar ofta om organisatoriska aspekter, att regelverken kring forskningen blir mer och mer komplexa, samt att arbeta inom två olika organisationer.
Patienternas viktiga roll
Patienterna spelar en central roll i den kliniska forskningen genom att bidra med viktiga frågeställningar och möjligheten att besvara dessa genom att dela data och prover.
— Jag är imponerad av den vilja som finns bland våra patienter att bidra till forskning. Oftast är det altruistiska motiv, det vill säga att man kanske inte så mycket hoppas att forskningen ska komma en själv till del som att det kan bidra till bättre vård för andra, säger Fredrik Piehl.
Globala framsteg inom MS-behandling
Ett betydande resultat av den forskning Fredrik Piehl är inblandad i, är förändringen av behandlingen av multipel skleros (MS) på både lokal, nationell och global nivå. Världshälsoorganisationen (WHO) har nyligen rekommenderat en behandling för MS, baserad på svenska data. Denna är dock ännu inte formellt godkänd för MS-behandling av den europeiska läkemedelsmyndigheten.
— Den här behandlingen är ofta effektiv och kostar betydligt mindre än läkemedel som idag är godkända för behandling av MS, vilket är en stor fördel i länder med begränsade sjukvårdsresurser, berättar Fredrik Piehl.
På svensk nivå har arbetet inte varit fokuserat på ekonomiska aspekter, utan i stället på att optimera nytta-riskbalansen på individnivå under olika faser av sjukdomen. Dessutom undersöks interventioner som inte är baserade på läkemedel, som till exempel fysisk aktivitet.
Uppmuntran till kollegor att engagera sig i forskning
Fredrik Piehl vill säga till kollegor som arbetar kliniskt och funderar på att börja forska, att det finns många sätt att bidra till vårdens utveckling utan att behöva bli proffsforskare. Att engagera sig i forsknings- och utvecklingsarbete kan göra arbetet roligare och mer givande.
— Som KI-ordförande i Stockholms läns sjukvårdsområdes forskningskommitté är målet att i större utsträckning utnyttja den vanliga vården för att bidra till forsknings- och utvecklingsarbete. Det finns många nivåer att engagera sig på, och att prova på forskning kan leda till ökat engagemang i framtiden, säger Fredrik Piehl.
Årets Neuroprofil
Priset Årets Neuroprofil lyfter fram personer som genom sin profession gjort betydande skillnad för människor med neurologiska diagnoser. På Neuroförbundets webbplats kan du läsa mer om utmärkelsen och även deras motivering till utnämnandet av Fredrik Piehl.
Fredrik Piehl framröstad till Årets Neuroprofil 2025 - neuro.se (länken öppnas i nytt fönster)
På bilden: Katarina Gustafsson, kanslichef Neuroförbundet, och Fredrik Piehl.
Foto: Petra Rizvi. Bilden publiceras med vänligt tillstånd från Neuroförbundet.
Publicerad 2025-06-18
Senaste nyheterna
- Föräldrar är mycket nöjda med BVC!
- Mat och dryck i midsommartid
- Vi finns på plats under Järvaveckan
- Telemedicin - lyckat projekt med sårkonsultationer på distans
- Tips inför sommaren
- Äldreminister Anna Tenje besöker seniormottagningen på Boo vårdcentral
- Internationella dagen mot ätstörningar 2 juni - Om ARFID
- Hälsoångest kan botas med internetbaserad KBT
- Vad gör bullret från trafiken med våra barn?
- Samlad vård hjälper funktionsnedsatta